Min kära Folkhögskola har en gång i tiden varigt en skola för främst lantbrukare. Därför blev jag inte förvånad över att hitta en bok med namnet ”Husdjurens skötsel” i högen av böcker som bibliotekarien rensat ut och som elever fick ta om de ville. Självklart kunde jag inte låta bli den, Guldgruvan är i från 1969, det är dessutom femte upplagen sedan 1955 och den gjorde mig inte besviken. För att få ytterligare en insikt i hur länge sedan detta var så lyder bildrubriken så här ” Hästarna förlorar allt mera i betydelse som dragare i jordbruket” 

Bland annat fan jag meningar som sådana här:

”Melass kan ges i dagsransoner på 1-2 kg och betfor kan ges torrt upp till en tredjedel av kraftfoderblandningen.””Gödsel och strö får ligga så länge hästarna har plats under taket” - är en kommentar ang lösdrift.
”Rykten kan ordnas genom att man placerar en stolpe mitt i boxen som hästen får gnida sig mot.”

- Haha! Personligen tycker jag det är ganska roligt, samtidigt som det är förfärligt att läsa. Men jämför vi med dagens stadgar, kan man ialf se en klar förbättring.