Igår gav sig fem av sju hästar iväg på en skritt runda på stubbåkerns vidsträckta landskap. Vi har faktiskt aldrig ridit ut så många i stallet samtidigt då vi ofta är i stallet olika tider. Robin hade dessutom sin utritts debut då det var bestämt att vi bara skulle skritta hela rundan.

I bland är det bara så härligt att koppla av, låta det ta tid och ljuta på hästryggen. Robin slängde jag upp på Trixi som först bara hade ”kapplöpning” i huvudet när hon upptäckte vart vi var på väg. Men Robin rädde ut det hela enkelt och efter en stund gick fröken ponny på långa tyglar och njöt. Själv satt jag upp på Camaron som nog även han hade velat sträcka lite på benen. Om inget annat trodde han att det var det som var förväntat av honom. I Spanien jobbade han som turist häst och gick utterritter i princip hela tiden. Han var den häst som delades ut till turisten med större ridvana och ville ha en het häst. Jag tror detta går igenom fortfarande, för han är nästan aldrig så stressad som när vi ska rida ut. Därför var denna tur helt perfekt för honom. Han tacktade en del i början, gick på och var stressad. Men efter mindre än halva turen började han inse, att han kunde slappna av precis som de andra. Han slappnade av och gick verkligen fint och lugnt på långa tyglar. 

En lugn ridtur ger verkligen näring till själen det samma gäller stoltheten till mina två underbara hästar och så klart är jag stolt över min fina Robin som är helt underbar med hästarna.