Dagens träning höll på att gå riktigt dåligt och ett tag gjorde den även det. Mitt kära hovdjur har varigt mer på två ben än fyra i under senaste veckan och i går var inget undantag, då hon plötsligt exploderade i väg i full galopp med tillhörande luftakrobatik. Hon har heller inte varigt med mig på samma sätt som tidigare då jag kunnat lita på att hon hänger med i vad vi än gör under lösträningen. Nu "tappar" jag henne allt för ofta och hon försvinner iväg i sin egen värld och är svår att få tillbaka i fokus. Det här är något som gnagt i mig rejält, då allt som jag trodde var så självklart plötsligt inte längre var det jag trott. Kanske är det vårkänslor kombinerat med att jag inte är helt i balans själv just nu som ställer till det för oss i kommunikationen. Hade det varigt Trixi hade hon bett mig att skärpa mig eller att "fara och flyga" och "-våga inte komma tillbaka förens du har ordning på din självkännedom" en bestämd och rättvist dom från min klocka ponny. Men nu har jag ju inte möjlighet att ta hjälp av Trixi i dessa lägen och måste därför förstå mitt mentala tillstånd på egen hand, innan det går för långt.

För att återgå till träningen så gick det bra till en början, men efter en stund hade jag helt tappat kontrollen och i stället lyckats stressa upp både mig själv och Misty. Hon var pigg medan jag ville vara noggrann och jobba med finliret, så när hennes energi spreds till mig blev jag frustrerad, i stället för att tacka och ta emot.

Så, jag satte mig ner på huk, uppgiven, en bra stund. Sakta spreds ett lugn över mig och Misty och jag insåg att träning just nu tappat att pedagogik och struktur. Hur ska man kunna reparera en situation där man precis visat hästen hur otroligt dålig man kan kommunalisera och förstå? Jo, genom att börja om, be om ursäkt över sitt misstag och därefter visa att du kan göra rätt. I stället för att motverka energin låt oss använd den, sade jag till min fina häst som gav mig en tvivelaktig blick till svar och gjorde sedan ett försök.

I dag har vi därmed gjort våra fösta kontrollerade galoppfattningar från marken med lina på. Från trav, till galopp, till halt och inkallning med en långa paus. Pausen gav Misty en stund att fundera över vad hon just gjort och efter två försök valde hon redan galoppen efter några meter i trav, flera gånger, med full förståelse i blicken.

Självklart lär man sig av att misslyckas, men glöm inte att du kan påverka och vända dina misstag redan direkt när de inträffar. I stället för att ge upp, sätt dig ner och titta på din häst. Jag lovar dig att du kommer finna de svar du söker.