Walk through the memory lane, del II


År 2010 arrangerades en hel del fotograferingar men det togs också bilder från vardagen i stallet. Dessvärre råkade jag hälla kaffe över min laptop under 2011 och vart tvungen att lämna i från mig den för att få ut en ny på försäkringen. Så många bilder från denna tid är helt borta, guldkornen har jag dock lyckats bevara delvis då de fanns uppladdade på facebook och bilddagboken. Detta år stod dressyren högt prioriterat, vilket avspeglar sig i bilderna samt utrustningen som medverkade under fotograferingen. 

Vackra färger i Maj med Camaron 

Trixi betandes från sin favorit plats, där utsikten är som bäst från Oppegård.

En juli kväll på stranden 
 



Vi gjorde vår första fana som gick att rida med. 


När ryttaren var fullt upptagen med flaggan, kunde ponnyn äntligen jobba utan att bli störd. ;) 




Vi kunde även passa på att motionera kompisarna, Trixi kom dom endå aldrig ikapp.

Under sensommaren i September knäpptes mina absoluta favoritbilder, speciellt denna med Trixi. 









I oktober togs tre favoriter till, trots fula elledningar och ridhus i bakgrunden. 
 


 
I november försökte vi göra en "morotsbild", särskilt bra blev den kanske inte och mamma frös om fingrarna men Trixi vart väldigt söt.  

Avslutningsvis blev det en fotografering i december snön, med snöfall och mantel. 
 

Skutt och pole? ett inlägg med kontraster.


Tadaa vi har i dag tagit oss över vårt första skutt i galopp. Lägligt nog fick Fullblodet klartecken för att få gå över bommar och då det blåste ganska bra i dag kändes det lagom att rida lite inhägnat. Vi gjorde om samma bomövning som i onsdags fast spegelvänd så det var fler serpentiner åt det "svårare" hållet.

Misty var superpigg dagen till ära och det satt vist monster och lurade bakom buskar och ensilagebalar på kortsidorna, så särskilt lugnt gick det inte i dag, men hon lyssnade och var engagerad så fort vi styrde mot bommarna.

Dagens bästa tillfälle var vid en anridning till skuttet,då det föll ner en skyffel från bajskärran med ett brak. Vi hade precis fattat galopp i det hörnet närmast kärran och Misty blev så klart rädd och flög i väg rädd ett par meter. Jag styrde dock lugnt vidare mot hindret och när vi var några språng i från slappnade hon av och hoppade fint. Med andra ord har vi samlat på oss ytterligare en erfarenhet av att man kan bli rädd och det inte är hela världen, utan att man kan lita på matte när hon är lugn. -Det var inte en sabeltandad tiger denna gången heller.

Filmsnutten på hela 7 sekunder ligger på min instagram för beskådning, länk ditt hittar ni under kameran här till höger -> 


Det var en väldigt trött tjej efter passet i dag också, men efter en omgång med tvättsvampen och ett äpple piggnade hon till igen. 


Matten är ännu inte så värst pigg.. Min helgen bestod av extra timmar i pole studion för filmtagning till en musikvideo. Studion var full med folk och vi var alla målade med uv-färg och så himla fina, en väldigt rolig och motiverande kväll. (Jag älskar ju kontraster här i livet). Men jag vart inte så kaxig efter den vanliga träningen i söndags. 

Så här kan man se ut då i en enkel sitt pose, medans kamerateamet börjar montera ner bakgrunden och tänder lamporna så att alla fina färgdetaljer inte syns. :p 
Vi ska självklart få ta av materialet när det är bearbetat, så då kanske även det dyker upp här. :)

 

En solig onsdag


Vi fick återbud från hästtandläkaren, så vi får vänta ytterligare en vecka till nästa fredag. Kanske lika bra då jag under dagens inventering upptäckte att jag inte ens har alla delar till ett komplett träns, utan att ta ex nackstycket (som för övrigt är för kort) från hackamoret. Vilket känns dumt då jag gärna vill kunna växla mellan bett och hack utan att behöva plocka i hop delar varje gång.

Jag har ialf börjat få lite rutin på ridningen det senaste vilket innebär att vi rider eller jobbar med annat ungefär varannan dag. Främst uteritter eller kombinationer med framridning ute och lite jobb på banan. Fullblodet får inte springa lika fort som Misty just nu, så vill vi galoppera får vi ge oss ut själva eller ta galoppen på banan efter en tur.

I dag gjorde vi en kombo med framridning ute och en enkel bomövning på banan bestående av en bom på vardera serpentinbåge. Det gick faktiskt över förväntan så snart kanske vi kan försöka ta oss över mer än en bom i taget och så småningom testa hinder igen, förhoppningsvis utan någon ofrivillig avsittning. Vi provade faktiskt även att galoppera över en av bommarna några gånger och Misty tog ett fint litet skutt över vilket kändes lovande.

Trött tjej fick en välbehövlig dusch efter passet, återfick energin med en gång och for ut i hagen för att busa med ponnyn och rulla sig.
 





 

Walk through the memory lane, del I


Den 8e April år 2004 var jag en väldigt lycklig fjortonåring då det var dagen min första egna ponny skulle anlända till gården. Dagen har därefter firats i nu hela tolv år varav tio av åren tillsammans med min fina ponny. I år är inget undantag och vi kör med ett gäng bilder så här kommer ett gäng bilder med minnen från 12 år tillbaka.  

Så gott det nu går med tanke på att det inte finns så mycket foton från de första fyra åren då fotograferingsintresset var vagt i familjen och de foton som finns från denna tid ligger i framkallat format i Skåne. #stenåldern 


April 2004


Trixi 2005
 
2006 knäpptes den första bilden på mig och Trixi.
 
Sensommar 2006
 
2007
 
Runt 2008 hade det börjat hända saker med vår relation, som inte var allt för bra de första åren. Däremot ser man ju inte klok ut och det där med att jag ständigt skulle rida utan hjälm kan definitivt ifrågasättas.

 
2008
 
2009 var vi tre månader på Gotland 
 

Och fick med oss fina Camaron hem

Miljöträning var Trixis parad grej och något vi alltid jobbade med även de tidigare åren.
 

 
Och jag började fotografera mer och mer med hästarna, även om kompositionen kanske inte var särskiljt lyckad alltid. ;) 
 

Noll koll


Känns som att jag gått och väntat på att få "koll på läget" en längre tid. Exjobbet börjar bli lite mer uppstyrt och flytten till Skåne i sommar något mer kartlagd. Men jag har helt gett upp att få känslan av "koll".

Jag kan ju helt omöjligt veta vad som kommer att hända senare i vår så att gå och vänta på att saker har jag inte tid till. Så jag har satt igång med arbetet, skrivandes lika illa som jag fumlar i mörker. Jag kommer ändå skriva om allt säkert femton gånger som vanligt så det gör kanske inget att det är lite kantigt nu i början. Men kännslan av att fumla är påtaglig.

Jag vill så gärna berätta mer om mitt exjobb för er, men som sagt, jag har inte riktigt koll själv. Vilket beror på att arbetet är i samarbete med ett gäng forskare och därmed en del av deras projekt. Super kul verkligen! Men det blir lite annorlunda än när man kör sitt eget race. Just nu kämpar jag med att hitta en bra balans i mejlkonversationerna oss emellan. För att helst inte framstå som den förvirrade, stressad student som jag känner mig, som inte förstår någonting av vad de "stora och skärmande" forskarna vill att jag ska göra (illamående emoji). Utan mer som en cool, stadig och professionell student som är i full gång med arbetet och är enligt tidsplan (emoji med solbrillor).


Aja! Det jag tror mig veta (allt kan ju hända) är att "hästtandläkaren" kommer hit på fredag och kolla samtliga hästars tänder. Fram tills dess ska Misty ridas som vanligt så att hon är igång och mjuk i kroppen. Då jag hoppas på att besöket resulterar i ett par enkelt avlägsnade vargtänder. Vilket gör att vi kan introducera bett i ridningen och då tänker jag att en god "grundform" underlättar om vi nu skulle behöva börja om med vissa signaler eller hjälper.

Sen behöver jag kanske ragga tag i ett par bett och ett träns tills dess.

 
 

RSS 2.0