Resan var det...


Det gått väldigt upp och ner här sedan jag skrev sist och min hjärna har kunnat liknas med "scramble eggs" eller har åtminstone känts som en enda röra. Tillståndet har helt med studier att göra och Misty är helt oskyldig, men har dessvärre blivit ganska försummad under tiden. Jag gick nämligen från att ha full koll på hur våren och det kommande exjobbet till att planen ändrades helt på grund av yttre omständigheter. Choken har nu lagt sig och jag har börjat förstå allas uppmaningar om att detta snarare öppnar upp för nya möjligheter, istället för att vara den befruktade apokalypsen. Men helt släppte inte ångesten förens i går kväll, då bästa hyresvärden spände ögonen i mig -"Men Emma du är ju aldrig rädd för saker annars" och tryckte på lite ömma punkter tills jag själv kom fram till vad prestationsångesten och rädslan berodde på.

-Så, nu har polletten trillat ner och jag ska självfallet fokusera på själva resan och inte målet (det här har vi aldrig hört förut va?) och därmed kunde jag äntligen sätta mig ner och diktera mina tankar. Bollen är nu i rullning och jag har förhoppningsvis lämnat mitt sjunkande skepp till vattufolket.

På tal om vatten..
I dag har vi haft det roligt i pölen till ridbanan, skrattat, flugit och flummat. Misty var full av bus och hade ett sju jädra uppåt tänk i dagens galopp. Hon fick visserligen inte riktigt till samarbetet mellan fram och bakdel stundtals, så piloten var ovetande om vilken del som skulle fara och åt vilket håll, men det är försöka som duger.

P.s 
På fredag får vi äntligen skor, hovis blev sjuk sist men efter fredag är vi alltså -unstoppable!

 

Isregn stoppar inte en optimistisk häst och ryttare med ridabstinens och gummistövlar!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo