Trixan har fått lite ompyssling i dag, filat hovar och smörjt med naturligt bivax samt blivit lite friserad men mest om borstad. Sen att det inte syns, haha ja det kan jag inte göra något åt. :P Ni får väl tro mig helt enkelt. 

En ny halsring med "tassel" har hon med fått, Tyckte det passade damen ;) 

Två bilder för att visa "exem tillståndet" Inget kli alls! För två år sedan hade hon kliat bort halva svansen vid årstid, - vintertid. 

Vad säger ni om denna vackra långa lugg? passar fint med hennes nu "längre-man-än-någonsin" eller hur.. Så vårens experiment blir att sätta fläta i luggen och se vad som händer. 

Så det blev mest pyssel med hästarna då vi var mördandes trötta. Trixi vars man har börjat klia lite mer nu, speciellt om man klar i den. Blev omhändertagen och insmord med både hudkräm och PROB oljan samt fick hon en dusch med PROB deon och omflätade flätor. Camaron gick Robin ut och hälsade på först sedan gick jag med ut och hjälpte honom massera bort det sista av vinterpälsen på rumpan som han fortfarande inte tappat, skrutt gubben.

Hästarna var ialf väldigt nöjda med att gå ute, Trixi tog dessutom sin vanliga spring runda i hagen, vilket hon gör nästan varje sommarkväll.

Det får bli lite "eksem bilder" i detta inlägg

Man ser att svansen blivigt lite tunnare just vid roten,
men hon har inte skavt av så mycket ännu. (hoppas att hon inte gör det häller)





Mankammen är lite mer svullen än sist, men inte så farligt som det brukar bli.



Också med nya "mirakelflätor" i manen, tjusigt haha ;P

Dagens tanke var först att rida Trixan, med uppvärmning i form av träning med markbommar. Men då fröken röd uppskattade uppvärmningen så väldigt, fick hon fortsätta i den banan. Fokusen låg på framåt neråt, längning, avslappning och balans. Hon fick jobba i longerlina i skritt och trav, lång och låg form för att sedan ta sig ann ett antal övningar med bommar.

Hon brukar bli en riktig sprattel höna när det gäller att trava över mer än en bom, men när jag skickade henne över dagens fem bommar svävade hon ledigt och snyggt över. (hon har säkert tjuvtränat) Så jag byggde vidare och gav henne ett litet hinder på olika platser i markboms kombinationen vilket hon även det klarade med lätthet. Så jag byggde successivt upp ett litet språng till henne. Det var endast vid ett fall hon stannade, fast det var troligtvis för att jag snörde in mig i longerlinan och snubblade.... - Självklart ska man stanna och banna matte för ”störande uppförande”. Hon hoppade med glädje om än med lite udda hoppteknik, energi hade hon med, så jag var ganska glad över att jag inte hoppade upp barbacka på hennes sommarpäls hala rygg.

På tal om sommarpäls. När Trixis vita prick är helt rund, är all hennes vinterpäls borta, vilket så klart betyder att det är sommar på riktigt ;). Påminner mig själv om att fotografera den då, den är dessutom mycket lustig, 3 året jag ägt Trixan, dök den bara upp en dag. Underlig häst man har.. Någon mer som varigt med om detta?

Positivt är ialf att Frökens man och svans är lika finna som tidigare. Det finns minimala märken i svansroten som tyder på att hon bara kliat sig någon enstaka gång. Det samma gäller mankammen, den är knapps svullen och hon reagerar ytterst lite när man kliar i den. Lite kliar det, men långt i från hysteriskt. Härligt! Vi hoppas det håller i sig.

Då var fröken inklädd, förhoppnings vis låter hästarna bli att tugga på täcket detta året..

Fröken röd äter sitt grundfoder, men går utan "medel", täcke eller smörjning, stallas ännu in natt tid. Täcke ska köpas in som förebyggande syfte i veckan. Hon blev insmord med lotion för första gången i söndags. Är lite tjock i mankammen men kliar sig inte nämnvärt.
Klådmotverkande medel är även det på intåg.

Men ännu ser hon väldigt fin ut och har väldigt lång man för att vara Trixi.

Här sitter man, en måndag förmiddag i skolan, lektionen var vist inställd. Men jag har live pianomusik av en skolkamrat i biblioteket, så jag klagar inte, för det låter ljuvligt.

I dag är jag klar med mitt arbete om hästeksem, som jag dock inte är särskilt nöjd med. Det blev en mycket kortfattad variant på endast åtta sidor, och forskningen kring det är väl inget att hänga i julgranen direkt. Visserligen ska jag erkänna att jag inte satte mig ner och läste de två största ”källorna” vilka var på engelska med ett 20 tal sidor skrivna med ganska mycket facktermer. Men jag har läst dess förkortningar, samt att jag inte har gett upp om att läsa dem ännu, jag behöver bara lite mer tid.

Generellt, vill jag påstå att vi hästmänniskor har varigt dåliga på att forska kring detta ämne. Det finns teorin med att det är Svidknottens saliv som startar upp hela allergin, och ett antal påståenden om att även miljön och andra faktorer spelar roll, samt att det är vanligt att hästens symptom överlappas. Där tar det slut, det har endast fokuserats på Knottens påverkan, men inte på de andra följande punkterna. Sommareksems problemet ökar bland hästar ökar, det är häller inte ovanligt att en del hästar uppvisar symptom vintertid, när varken knott eller sol finns framme. Jag kan inte låta bli att tippa lite mer åt Marlene Anderssons teori att det snarare skulle vara brister på viktiga mineraler och vitaminer som är del skurkarna i dramat. Hennes revolutionerande artikel gick att läsa i tidningen Hästfocus nr 5 år 2011, artikeln är skriven av Sonja Rantila. Tyvärr har jag inte funnit den på nätet, annars hade jag delat med mig av den.

Här känner jag att vi bör stanna till och tänka efter. Hästdjuret har gått i från att fritt, fått röra sig på stora ytor. De har i miljoner år själva kunnat välja vad de velat äta och i vilken mängd. I dag importerar och exporterar hästraser över hela världen, hästraser som blivit anpassade till en viss typ av miljö och dess marks naturliga vitaminer och mineraler. I dag lever de dessutom i en kontrollerad miljö på en begränsad yta, där den biologiska faunan kanske inte är särskilt mångfaldig. Begränsningen av föda är ett faktum och även om vi har tabeller för att räkna ut en hästs näringsintag ganska så exakt, så tror jag inte att det räcker. Vi är inte hästar och det kan vara svårt att veta exakt hur dessa djur fungerar. Vi är dessutom väldigt duktiga på att ”förmänskliga” våra djur, och tänker inte alltid det bästa ur deras perspektiv. – Nej det här får vi allt fundera vidare på, mysteriet är ännu inte löst.

I dag, är dagen äntligen här! Min och Trixans filmdebut. Men först ska jag ta ner era förväntningar lite ;)
Anledningen till filmandet är att jag ska börja vänja mig. Förväntningarna är att jag ska kunna ta bort prestations ångesten som kommer från så fort där är en kamera i närheten av mig och hästarna. Jag ska helt enkelt få min kära hjärna att förstå att den kan stå kvar på normalläge, samt få min kropp med mig. Ni kommer se att mitt kroppsspråk är lite tokigt i bland.

Min kära pojkvän står och håller i kameran, stelfrusen om fingrarna efter en stund. Så det är lite ryckigt emellanåt. Vi jobbar på ganska nya saker som vi bara gjort ca 3- 5 gånger. ex, side pass över saker, en bom än så länge. (sedan går vi vidare till tunnor) Så det mesta är inte befäst, och lite diffust. Försökte mig på att visa ”follow me” men fröken var inte riktigt med på noterna med att springa efter mig.

Hur som helst! Enjoy

Dagen bjöd på en härlig stund med min Trixan i solen. Det är verkligen tur att jag har en lite fålla att jobba i dessa vackra dagar, att gå in i ridhuset vore verkligen en skam. Vi jobbade vidare med side pass över bommen bland annat, vilket damen gjorde galant åt både höger och vänster. Jag använde mig främst av tekniken med att gå över halva först. Men hon hade så pass koll på läget i dag åt vänster, så hon fick prova över hela. Vilket efter en liten stund gick galant.

Förutom side passen har jag tänkt att börja jobba med att Trixan ska hoppa över saker. Alltså med motivation att hoppa. (På riktigt denna gången, förra sommaren startade jag, men det ran ut i sanden.) Så det blev ett fåtal språng över en upphöjd bom. Min lilla donna är visserligen en föredetta hopp ponny, men med åren är hon inte lika säker på sig själv i hoppningen, så vi börjar med smååå hinder. Hon såg allt fundersamt och nöjd ut efter ett par hopp, så jag hoppas det går vägen den här gången. Om inget annat så njöt hon verkligen av våra pauser emellan hoppen, med halvslutna ögon stod hon och andades djupt.

Det blev även en dos av det vanliga, spansk skritt, buga, stegra och follow me, i trav som visserligen inte riktigt med samma lek anda som sist vi tränade, men hon hängde med mig bra ändå. Och när jag hämtade henne i hagen denna dag travade vi bredvid varandra hela vägen till grinden, grimman är helt överflödig som vanligt.

Fröken röd har i dag även lagt sig ner och rullat sig i fållan, inte på mitt vilkår utan då jag lät henne göra lite vad hon ville en stund. Förhoppningsvis kan vi snart börja jobba lite med liggandet även utomhus och inte bara i ridhus.

Nu ska det verkligen bli härligt med sommaren och alla dess möjligheter.

Snabbfakta:
Beatrix kallad Trixi
Sto född 1998
Import från Holland, 144 cm mkh
Hos mig sedan April 2004
Avliden i november 2014

Trixi var min första ponny och våra tio år tillsammans bestod av både toppar och dalar.

Den långa historien:  
Mitt hjärta och själ är min kära Trixi. Eller Wild Beatrix af Friesland som hon egentligen heter (hennes namn är hela min fanilj skylldig till, då vi hade lite olika tankar). Trixi föddes 1998 i Holland kring området som heter just Friesland hon blev importerad av en hästhandlare till Skåne och köptes där efter av min familj den 8 april 2004 som sexåring. Man kan säga att vi var ett praktexempel på hur man köper ponny "fel" genom att köpa en outbildad unghäst, med okänd bakgrund till en fjortonårig tjej med ledorden -"Så kan ni utvecklas tillsammans".. Vi skulle tävla hoppning var min plan, men det blev inte riktigt som jag tänkt.  

Efter några veckor framkom en rad "problem". Trixi gick inte att fånga i hagen, lasta, sko eller rida ut på själv. Hon stack med mig i galoppen och hon hade en dålig grundbalans och gick rejält utställd vid all ridning på ridbanan. Efter en tid blev hon även väldigt känslig för insektsbett vilket senare utvecklades till eksem i man och svans.

Hoppkarriären var kort och inte särskilt framgångsrik, när jag dessutom våren 2005 hade en tuff period i skolan, studiemässigt, blev utredd för dyslexi hade ångest och utbrändhets liknande symptom. Blev relationen till min ponny lidande och fylld av negativ energi. Jag antar att när jag gick ut i hagen för att hämta min ponny, såg hon en människa i upplösningstillstånd något hon inte var beredd att hantera och i stället tog hon till flykt som utväg. 

Allt kring ridning och mig var förknippat med otrevliga situationer, så vi fick helt enkelt tänka om, börja om och prova något nytt.

Mer kommer...