God Jul!

 
Själv har jag haft några dagars julledigt från studierna, men i morgon är det igång igen. Hästarna har också haft lite ledigt, men jag hoppas ändå får en chans att träna lite, då jag faktiskt har jullov fram till den 9de. Sen ska klart allt annat göras, haha.

Ni får en favorit i repris, dels för att jag inte hunnit göra någon ny, snön är bara slask just nu. Sen saknar jag min fina Camaron så klart <3
 
 

Paket

 
Gissningar till detta pakets innehåll?
Kanske inte allt för svårt med tanke på vad som fanns i lucka tio på Naturhästens julkalender.


 
Så då är man en pinne "rikare" postombudet hade allt lite problem med att finna paketet, och blev snarare förbryllad och inte lättad när jag svarade just "en pinne" på frågan hon gav mig om vad innehållet var. haha. 

Sen har jag personligen lite funderingar kring kvaliteten, den färgade ytan på stringens flärp "spricker" så fort man börjar böja på det. Vilket får en att fundera på hållbarheten även i fästen från pinne till rep, där det är samma färgade läder.. Sedan är jag personligen van vid en kortare pinne med kortare string, och denna känns väldigt lång i handen då. Lite som om den är till för att slås med drakar och inte till att arbeta med hästar. Men vi får se när jag har vant mig vid den. 

Pepparkaksbak!


Jag kunde liksom inte låta bli ;)



 

Hästens resa till himlen


Jag surrade in på Häst magasinets hemsida för någon dag sedan och hittade då en liten notis om fantastiska Roger Sandberg.

 Roger Sandberg är versamhetschef på Sveriges enda hästkrematorium, Ellenberga gård vilka tar emot ca 800 hästar i från södra Sverige varje år. 


Det var just Roger som kom och hämtade och tog bort Camaron den där kvällen... Något han gjorde med stor vördnad och med omtanke till mig och framförallt Camaron och var otroligt stöttande igenom hela processen. Något som jag uppskattade enormt den kvällen. Han är noggrann med hur det går till och då kroppen ska förflyttas till lastbilen är han lika försiktig som om hästen skulle vara i sömn.

Personligen nu i efterhand är jag verkligen glad över att gården endast ligger en kvart i från där jag bor, (Jag kör praktiskt taget förbi nästan varje dag). Då jag tycker att det är ett värdigt sätt att ta farväl vän, som både sluter den etniska kedjan samt gynnar livets kretslopp. Väljer man dessutom separatkremering kan du behålla askan i urna om så önskas.

 

Men nu är det just i efterhand jag har fått reflektera kring hela denna händelsen. För det är ju just lite tabu belagt, att diskuttera kring det här med att ta bort hästar. Och innan denna hösten hade jag verkligen inte en aning, trotts 3 årig gymnasieutbildning med inriktning Hästhållning. Vilket är helt absurt då det är en så stor del av att ha en häst som vän. Så jag uppmanar er nästan. Ta en titt på Ellenberga gårds hemsida och läs om de olika sätten att sända din vän till himlen, sök kunskap redan nu. Vad finns det för alternativ där du bor? Har du en plan?

Jag vet, det är ingen rolig uppgift, men den är lika viktig som att skriva ett testamente. Du är ändå ansvarstagare och den bästa livsförsäkringen till din häst. Så om olyckan är framme, är det bättre att veta, vara säker och kunna engagera de sista minuterna åt att stötta din vän.  

 


I dag har vi tolkat!

 
Och herre gud vad min tjej har varigt duktig i dag :D 
Det är första gången vi har tolkat så jag är väldigt stolt över henne. Vi har både kört med mig på ryggen och Robin bakom med snowracer och en runda skidor. Skidorna var av den korta typen i plast, vilket var lite tungt för henne att dra när Robin stod upprest men hon kämpade på. Med snowracern var det mycket lättare, hon travade lugnt på och frustande som en tok. Runt gården, längs infarten och ut på den vida stubb åkern bar det av. De andra hästarna blev helt skogstokiga av att se oss och sprang om kring de med. Men Trixan vart lika lugn och duktig för det.

Det sista vi gjorde var att koppla på tömmar så jag kunde testa att köra själv då Robin knappt kunde röra sig i overallen jag tilldelat honom. (snacka om att vi såg ut som smurfar! haha) Så fick han gå lite vid sidan av en stund medan jag "körde" henne själv i både skritt och trav. :)

Den ända gången hon reagerade var när Robin gjorde en "långbens dans" på skidorna, då hoppade hon till något, men det var inte allt för konstigt så som han skrek :P

Det blev klart inga bilder under själva körandet, då vi var upptagna att köra, men några pose bilder från efteråt kan vi allt bjuda på.
 
Jag i min smurfoverall ;) med super ponnyn! 


Robin i sin overall! Super-snygg-matchande-pojkvän ju ;) 



Trixan i sin outfitt! Tyckte hela konseptet med "sele" klädde henne bra, så även det nya schabraket. 

anledningen att jag valde att ha en sadelgjord fram, var för att fördela trycket på en större yta. "draglinorna" löpper fritt igenom tömkörningsgjorden, då den bara var till för just tömmarna. 

 
Underbara lilla häst! <3 
 

Snö mys!

 
Jag vill väl inte påstå att jag är någon av dem som jublar över snön.. Vist tycker jag det är mysigt, men då vill jag gärna sitta i en fåtölj framför brasan med en katt i knät och se ut på den genom fönstret. :P 

Men i morgon blir det julbord med familjeföretaget. Vilket är i super mysiga Arild, vilket är så jäkla vackert med ett täcke av snö.

På söndag ska det däremot tolkas! För första gången efter Trixan. I går fixade jag en hemma gjord tolksele, då våran "mystiskt försvunnit"... Men vi fick ialf provat min provisoriska och fröken röd tyckte det var helt okey att gå om kring med alla möjliga föremål hängande efter sig, så det ska nog gå bra.

I kväll har jag dessutom fixat snösulor "ala glasslock" haha, just till tolkningen. För att prova dem tänkte jag bara gå något varv på gårdsplanen men ångrade mig när vi kom ut i den stilla tystnaden med snö flingorna som sakta föll ner till marken. Så jag hoppade upp på Trixan i stället och lät henne bestämma var vi skulle gå. Mysigt värre! Hon fick helt bestämma och tog vägen runt gården, hän längs hagarna, åt på en buske, såg ut över landskapet och traskade om kring där i sin uppknäppta grimma och med mig som passagerare i mörkret. Helt otroligt vad snön lyser upp, och det var ingen längre tur, men ändå så himla mysigt.
'


Skogsritt - Rebecca & Eamonn

 
De flesta har väl förhoppningsvis redan sett denna fina film. Men då jag tycker att verkligen ingen i hela världen borde missa den lägger även jag upp den.
 


Önskar och längtar till att jag själv kan ge mig ut så här!
Här i Skåne vågar jag inte ens prova... 100 vägarna och tågen går kors och tvärs runt vår lilla skog.

En liten fågel


En liten fågel viskade i mitt öra att dessa skulle utgå ur sortimentet efter jul.. (därför fanns de inte på hemsidan) Så det var bara att rulla till närmaste Hööks. 


Och det var väl på tiden, med tanke på att jag har gått och glott på de här schabraken sedan de kom, haha!

 

 

Stilrent-enkelt-snyggt! 

Shira kör kvalitets kontroll! 


Utvärdering

 
När jag ändå håller på och skriver istället för att göra det jag bör, (som att plugga).
Så tänkte jag göra en kort utvärdering av mitt nya sätt med repgrimma och ledrep i från Jannas, Creative NH. 

Det anlände egentligen samma dag som Camaron åkte till himlen. Men till tänkt till honom som det var fick han då aldrig ens prova det.. Däremot har Trixi och Willie fått använda det istället.

Jag är speciellt förtjust i repet, nu när jag hunnit vänja mig vid det. Ledrepet är något lättare än mitt gamla men också ca 3 dm längre, vilket väger upp jämvikten i repet. Hade det varigt tyngre misstänker jag att det skulle blivit klumpigt.

Sedan innehåller repmatrealet mer glans (känns något nylon akttig) än mitt gamla . Då mitt gamla ledrep är en gåva har jag ingen aning om vad det är för matreal, men det är av väldigt fin kvalitet och över 10 år gammalt, därav att jag varigt lite skeptisk till "nyare" rep. Men jag har dessutom kommit fram till en stor fördel med mitt nya. Stenmjölet som vårt underlag i ridhuset består av fastnar inte i repet! Vilket är en sensation då det där hopplösa mjölet tar sig in överallt. :P Så nu behöver man inte oroa sig för att aldrig få rent hästen när man slänger repet över ryggen.






Ett sätt med svart grimma+rep håller sig rent och snyggt. Är stilrent och ser bra ut i fotograferings sammanhang för både vardags bilder och temabilder. - Enligt mitt tycke! 

Snälla Tomten?

 
Jag dör något.... Jösses vad snyggt.. 
 
 
Vist jag brukar inte tycka om träns, mm med för mycket utsmyckning, utan jag vill gärna ha det lite stilrenare. Men detta hackamore hade blivit så snyggt tillsammans med "mitt" relativt stilrena träns som har samma spännen. Sen att jag fortfarande inte beställt mitt kära träns är en annan femma... 

Men får jag önska fritt, så önskar jag detta i silver med svart läder. Till ett bra pris med bra fraktkostnad. *Snälla tomten*

Julkänsla!

 
För första gången på flera år har jag fått julkänsla igen! På riktigt.

* Detta förstärks så klart av både det ena och det andra.
Årets julkalender är ju en nostalgisk resa tillbaka till Staffan och Jean på Greveholm. Robin sitter just nu och kollar igenom originalet ute i vardagsrummet och bara ljuden ger ialf mig en stor skopa julkänsla.

* Snön pryder till och med marken här i Skåne just nu. Med hela 3 millimeter, vilket är tillräckligt för att grannens barn ska försöka åka pulka på den :P

* Ausås scoutkår och hembygdsförening har sin årliga julmarknad vilket jag ska knalla ner till. Församlingshemmet är sådär mysigt idylliskt i vår lilla by så det brukar vara super mysigt.

* Sen får man så klart inte missa Horseshowen i Stockholm, vilket sänds på svtplay i dag kl 15.30

* Har man sedan ingen julkalender, så är det inte hela världen. Då jag kan tipsa om två väldigt trevliga sådana. ;) 

                                                            1:a från Naturhunden/hästen 

                                                                               2:a från Hööks 


Nackdelen med Hööks, är väl att alla mina tilltänkta julklappar endast finns i fel storlek på webben.. Och att ebjudandet endast gäller just där. Så typilskt Hööks, varje år tar varor slut långt innan jul.. 

 
 
 
 

RSS 2.0