Planer!


Jag fick ett sms, och plötsligt gick hjärnan på fulla cylindrar med planeringen för sommaren.
Den stora frågan var, om jag verkligen skulle jobba fem dagar i veckan med ett jobb som jag säkert inte skulle ha någon användning av i framtiden. Eller om jag skulle skräddarsy min egen sommar, full med äventyr och roliga lärdomar. Kan jag möjligt få detta men samtidigt gå runt någorlunda ekonomiskt? Men är jag inte värd att få ha ”Min” sommar som jag vill, när det här tuffa läsåret är över? Just nu går jag lätt på knä, överbelamrad med saker att studera och göra. Men planerna för sommaren fick flamman att ta fart igen. Och när jag ändå tagit det första steget, varför inte gå hela vägen?!

Så fram med hemsidor, canvas och färg, fram med schemat och en stor skopa mod!
För det här ska bli Min häst sommar!


 
 
 
 
 
 
 
 
 

Momentet, buga

 
Robin fick så fina bilder sist vi fotograferade Trixan när hon bugade sist, så jag tänkte lägga upp hela serien. Så här många bilder brukade vi då inte få i momentet tidigare, men nu när hon är stadigare så blev det en hel rad. 
 
 

Det går framåt


Robin har blivit totalt galen, haha vid två tillfällen i helgen har han nu fått rida barbacka på Willi, då det är lättare att känna efter vad som händer. Men det har då inte hindrat dem i från att trava och galoppera som ”galningar” i ridhuset. Knappt jag sitter kvar på Willi när hans skumptrav och jag har ändå ridit barbacka i så där fyra år.

Men Robin fick vist ett naturligt klister på baken när han upptäckte hur kul det är att galoppera, haha. Det har ialf gjort stora förbättringar på hans balans och han sitter som en smäck. Däremot är det där med att ”ta ner hälarna” fortfarande lite svårt, men det är inget större problem när han gör så finna öppnor och slutor som han gör nu. Så hädanefter blir det barbacka en tid framöver för honom med.

Trixi har också fått träna i helgen, ett ridpass då hon visserligen hade en stor räv bakom örat och hittade på allt skit hon kunde. Bättre blev det kanske inte för att jag bara skrattade åt damen. I går var det söndags träning och det var en väldigt pigg Trixi i ridhuset, super kul då hon varigt lite loj på sistone. Ambitiös var hon med och skulle helst inte stå stilla en sekund utan att utföra något typ av trick. Helt enkelt en härlig häst helg.

 

 


Presentation: William

 
Jag har fått ett gäng frågor om vem Willi är, så jag tänkte dra hela historien för er. :)


Det finns ingen tvekan om att Willi är lika underbar, rent personlighetsmässigt som han är vacker.
Herrns ålder har jag just nu tappat men den bör ligga emellan 17 – 20 år. Willi har spenderat en större del av sitt liv på Ekeskogs gård, Gotlands Ridakademi. Han är högt utbildad inom den Akademiska ridkonsten och arbetade på Ekeskogs som skolhäst för både högt utbildade, erfarna och nybörjare till ryttare. Det är nog ingen besökare av Ekeskogs gård som har missat denna herre, då han burit väldigt många på sin rygg genom sina år.

Första gången jag träffade William var på ett besök på just Ekeskogs, under en veckas utbildning år 2006. Samma år flyttade han till gården där Trixi står uppstallad, Oppegård, för att min vän Elise Nilsson (http://www.ridkonsttraning.se/) skulle utbilda sig själv och honom under ett år. Och vilket eqipage de var! Det var en njutning att se dem utvecklas under detta år. När året hade gått åkte han tillbaka till Gotland och sitt arbete igen. Sommaren 2009 åkte jag tillbaka till Gotland under tre månader och fick där träffa Willi igen samt lära känna Camaron. Till historien lär väl nämnas att vi i stallet haft 3 hästar och 2 katter med oss i från våra sommarvistelser på Ekeskogs. Det började bli en ”tradition” och 2009 var det Camaron som fick följa med mig hem.

I höst (2012) Gick min kära Camaron bort och i samma veva fick vi meddelanden om att William sökte ett ”pensionärs hem”. Det kändes helt enkel, helt rätt att fylla Camarons tomma box med en individ som man redan kände väl och William har på så sätt fått en stor plats i mitt hjärta. William är nu under min stallägares vingar, Ami, som även är Elises mamma. Men då vi hjälps åt allihop i stallet och både jag och Robin gärna hjälper till med att skämma bort Willi med kärlek, så blir han lite av stallets ”allas” häst, - sin egen häst.

Det ännu finare i det hela, är klart att Robin har chansen att få lära sig mer om ridning på en trygg och fantastiskt duktig läromästare. Willi har verkligen hjälpt Robin ta ett stort steg framåt i sin utveckling och även Willi verkar tycka om Robin och drar sig inte i från att busa till det lite.

Skulle jag däremot hoppa upp på hans rygg, så fryser han fast.. totalt i marken, haha. (men jag erkänner att jag inte är mycket till ryttare) Däremot har både jag och Willi kul med en del frihets dressyr, så klart mer min melodi. ;) 




Höbjörn

 
Jag hittade just en ganska fiffig "uppfinning".
Om inget annat så värderar jag den ganska högt då jag avskyr, och verkligen avskyr att väga upp hö.. Skulle hellre mockat lika många boxar som påsar som ska fyllas, bara för att få slippa.:P

Ta en titt: http://hobjorn.se/
Lätt en smart investering i mitt "framtida egna stall"!





Robin & Willi


Tisdag kväll blev det träning av Robin igen. Några mobilbilder i slutet lyckades jag knäppa, men några ordentliga ridbilder lär det inte bli förens till vår då man kan fotografera utomhus. Understrykas bör att Robin hade hjälm på sig under hela passet, men tog av den precis när jag fota. - Tro mig, jag är rädd om honom! 

Vi gick igenom samma saker som förra tisdagen och började med framåt nedåt, och att känna igenom Willis kropp och lokalisera fram när han trädde in med inner bakben. Därefter en titt på Willis behandling av Robins sits och sitsens påverkan vid böjningen av hästen. Allt satt verkligen galant och Robin har inte haft några problem med att känna igen Willis rörelser, ganska häftigt, då det tog betydligt längre tid för en annan.

Så då fick de gå vidare till att göra öppor och slutor, vilket klart kan förvirra den bästa av ryttare i början, höften ska på ett håll, axlar på ett annat, magen där, händerna här, böjningen ska hålas, framdelen ska antingen inåt eller ut på spåret, samma gäller bakdelen också ska allt så klart göras på samma gång, framåt. Haha. Men han rädde ut det så bra efter en stund att jag kommenderade honom i trav. Robins balans i traven behöver en viss förbättring, och bättre blir det inte då Willi är väldigt skumpig, men samtidigt. Lär han sig sitta ner i trav på Willi så lär han kunna sitta på vilken häst som helst sedan. :P I traven vart det mest fokus på böjningen och Willis rörelser. Fram till att herr W själv bjöd upp till galopp. Jag misstänker att W har något lättare för galopp en trav, och när han själv bjöd upp så fint och var riktigt pigg (vilket är ovanligt i ridhuset) så tänkte jag att det var lika bra att de fick jobba lite i galopp. För första gången för Robin. Balansen var inte helt med här heller, men det är ju lite som att köra bil, man behöver några mil bakom sig för att få in rytmen. Så det blir till att rida ut mer fram åt våren.

Riktigt stolt är jag ialf över pojkarna! Och mig själv med faktiskt, då jag inte håligt i AR lektioner särskilt många gånger, men ändå lyckas få ut det på ett förståeligt och pedagogiskt sätt.  


Ur min önskebrun

 

För att gotta mig lite ytterligare i mitt kära träns! 

Tänk följande tillbehör till:

Och soft-kapsonen med likadana spännen (fast i silver så klart).

Detta är däremot drömmar ett tag till, då det är utrustning som varken jag eller Trixi kommer att användning av. Men förhoppningsvis lär ju vår lilla flock få en ny medlem ;)  


Drömtränset


Ja, mitt drömträns finns faktiskt i min ägo. Äntligen! 

Fast egentligen har det funnits här sedan mitten på januari, men jag har väntat på en dag med sol, som jag varigt ledig på och haft tid, till att fotografera det till häst. Alltså en ganska sällsynt dag så här års. I fredags dök den dagen upp, eller ialf en eftermiddag, och tro mig när jag säger att jag kastade mig till stallet. Jag hade ca 2,5 timme på mig att testa och fota olika kombinationer på de två ponnyerna innan det skulle börja skymma. Bilderna är väl därefter, inte de snyggaste, men de existerar åtminstone.

Finna Willi får här visa upp det, då det passar bra i sitt ”originalutförande” på en lite grövre häst.

Som ni ser så är det inte särskilt avancerat, utan stilrent fast med snygga silverfärgande spännen. Precis som jag vill ha det!  



Detta är alltså ett träns jag har velat ha i sådär 4 år nu. Dessutom har jag haft pengar undan sparade till det ett tag. Men stått och övervägt, då jag egentligen inte har någon häst som kan bära upp det. Eftersom jag inte rider Trixi med bett och Camaron bestämde sig för att åka tidigare än jag tänkt till himlen.

Men det är också det Enda tränset jag någonsin suktat efter, och lär troligen vara just det ”enda” för evigt?. Om jag känner mig själv rätt. ;P

                       Extra fint blir det med ett fin fint pannband!  



Så här bär Trixan upp helheten, men ärligt så tycker jag mest det ser klumpigt och malplacerat ut i hennes lite smäckrare ansikte. 

Så, ytterligare ett annat pannband och en liten förändring så blir det lättare för henne att bära upp det. :)  




Hackamore


Tog de sista sömmarna på hackamoret i dag, så nu är det klart. 

Jag kan väl knappast påstå att det är snyggt :P Egentligen blev jag mest sugen på att sprätta upp det igen och sy om något helt nytt. Men mitt läder förråd är inte särskilt stort och hacker fyller ialf sin funktion och om inget annat så är det ialf personligt, haha..

före



efter



 

Hårdträning!


Då Robin har blivit väldigt säker med att rida på Willie, kände vi att det var dags att gå från kvantitativ ridning till kvalitativ. Så i måndags fick Robin som för läxa att läsa på den del kring hästens form och bärighet. För att sedan få ytterligare en teorilektion på tisdagen samt en grundläggande ridlektion inom ämnena, formgivning, bärighet, samling och böjning. 


Jag tog kanske i lite väl, speciellt då vi var ute i ridhuset i ca 2 timmar för att praktisera det hela. Men han var otroligt duktig och förstod exakt vad han skulle känna efter när det blev rätt. Även om det blev väldigt mycket på en gång. Finna Willie fick klart ställa upp som skolhäst, han var kanske inte särskilt road av att behöva skritta runt på lina. Men jag såg till att berömma honom rikligt och proppa i honom morötter för besväret. Dessutom fick han avsluta själv med att springa lite löst i ridhuset (vilket är jätte kul) och rulla sig, så då vart han nöjd.

Dessvärre fick jag inte knäppt några bilder, trotts att jag för en gång skulle till och med hade mobilen i fickan under hela stunden. Men på tisdag blir det en uppföljande lektion och då ska jag komma ihåg att knäppa något kort.

Så länge får jag väl bjuda på några äldre bilder av Willie, dessa två är i från 2006 då han stod på gården under ett år.



Jag lovar att jag ska knäppa lite bilder som ger han lite värdighet i vår!  


Galenskaper!


Helt otippat damp det ner mer snö under natten! Härligt, då snön försvann direkt efter att jag sytt färdigt tolkselen. Så i dag har den verkligen blivit rejält testad. 


Robin, som var ridsugen sadlade på Willi medan jag selade på fröken röd. Trixi och jag har hunnit träna en del på att tömköra, då vi konstaterade att det faktiskt var riktigt roligt. Därmed har vi även fått en ganska bra koll på styrningen och kan kan tolka själv.

Ponnyna tyckte så klart det var skit kul båda två och det var full rulle ute på stubbåkern i både trav och någorlunda ofrivillig galopp. Båda far liksom i väg och de hade nog ganska svårt att urskilja mina och Robins ”åååå” igenom skrattsalvorna. :P Dom hade riktigt kul de där två!

Men vi fick så klart avsluta med lite ordning och reda, så efter de några rundor på åkern åkte Trixans sele av och vi gav oss ut i skogen i stället. Det blev en liten lugn skritt tur i skogen, och jösses vad mysigt det var med all snö som dinglade i träden. :) Dessutom var det Robins och Willis första uttrit i skogen och stigen vi tog skulle leda förbi ett gäng bisonoxar i en inhägnad. Jag tror bestämt att Trixan hade en räv kvar bakom örat, för när jag som bäst höll på att predika för Robin hur han skulle göra när vi red förbi dem. Ställde sig flocken upp och Trixi (som aldrig har reagerat på dem innan och t,om gärna hälsar på dem gnäggandes?! I vanliga fall) skuttar i väg... Tja, jag var ju fokuserad på något helt annat och landade plötsligt i en snödriva xD. När jag lyckats sluta skratta efter en kvart fick Robin slänga upp mig igen. Hemfärden var sedan lugn och härlig, ponnysarna går någorlunda i samma takt så det går utmärkt att rida och hålla varandras händer, på var sin underbar ponny i solskenet.   


Det blev inga bilder på själva tolkningen.. vi hade liksom händerna fulla :P
Men några andra i från dagen kan jag bjuda på :)  



Finna Willi! :) Kommer upp lite proträt bilder på honom med snart, Robin är klart med fin i mina ögon, trotts sina miner! 


Älsklings Trixan!



Kan ni se? En liten början till spagat :) 


Doppar man mullen i snön i början så håller man balansen bättre :P Hon står inte optimalt i bugan  med tanke på att hennes högerben är böjt. Men med tanke på att vi knappt trännat bugan, samt att hon varigt lite osäker i den så är jag nu mer än nöjd. Dessutom så klarar hon av att stå kvar en lite längre stund på knä nu. :) 

 Andra sidan är också så mycket bättre, balansmässigt. :) 

 

Ny grimma

 
Hööks förra fleece grimma fast ju i brunt, men självklart kom jag inte på att jag ville ha en till fröken röd förens de var slutsålda. Men jag sprang på en annan brun i fleece här om dagen och tyckte att det var allt lika bra. Det behövs lite mjuk fleece på den där söt mulen. :) Dessutom satt jag och räknade på att jag sammanlagt köpt fyra vanliga grimmor till madamen (+ en repgrimma) och vi är nu på vårt nionde år tillsammans... Vilket inte är särskilt många :P  









Haha jag har ingen anning om vad hon gör med tungan! :D
 

RSS 2.0