Eurohorse ett äventyr.


Hemma har jag varigt ett par dagar, men energin kan jag ha tappat någon stans i Göteborg. Om någon har vägarna förbi får man gärna hålla ögonen öppna efter den! 


Nedan ser vi SLU's monter, för året grön och inbjudande med tre glada tjejer, Anna S, Isabella och Emily.  

 
Kortfattat antar jag att organisationen kring Paddockprogrammet som evenemang, blev lite improviserat i år, mer kan jag inte direkt säga då jag inte exakt vet hur det brukar vara. Men eventet sker i samarbete med SLU och i vanliga fall är även naturbruksskolan Uddetorp med elever, på plats för att hjälpa till med allt runt om kring. Dessvärre kunde endast Uddetorp vara på plats under måndagen, vilket gjorde att det var lite kort med folk resterande dagar. Istället föll lotten på Charlotte, anställd via SLU men egentligen på plats via Naturbruk.se's monter som i sin tur kom och bad oss om hjälp. Anna S (s som i sambo och ryttare till fullblodet) och jag som då verkligen är mer "verkstad" än "snack" konstaterade kanske snabbt att detta passade oss perfekt då vi är vana vid att fixa och lösa diverse situationer, som hästtjejer så ofta är.

Därmed resulterade helgen i varierande uppgifter som att hjälpa hästägare ta sig till paddocken genom mässan, vara DJ, eskorterat poliser, hållt programmet flyttande, hjälpt till att lasta hästar, krattat paddocken samt varigt speaker till Svenska Welshponny och Cobföreningen.

Tyra och Annelie Karlsson med welshponnyn Stockham Spy Catcher. Samt jag i vit skjorta med en mikrofon i högsta hugg.  

 

Självklart medverkade jag även i vår egen programpunkt om hästens inlärning, med fina Mulle. Som spelade både fotboll, välte koner och sprang efter ett pipande hundben. Forskare Anna Lundberg berättare en saga med budskapet att hästen redan kan allt om att vara häst! Så hur blir det när vi vill lära dem annat? I år kom vår programpunkt även med i Hippson

Anna S (som i sambo och ryttare till fullblodet) och Mulle.

 
Den störta delen har handlat om säkerhet och som ni kanske sätt så har det även blivit diskussioner kring tex användandet av hjälm, eller snarare avsaknaden av hjälm i Hippson. Men det finns även andra svårigheter med detta evenemang bland annat att hästarna som medverkar i programmet inte har en fast ankomsttid och därmed måste passera delar av mässan, ett cafee med torg samt hundområdet, platser som är mer eller mindre fullt med folk beroende på den tidpunkt hästarna kommer. Ett krav på ankomsttid är ingen lösning då stallplatserna inte skulle vara tillräckliga samt att det är tufft för både hästar och människor att vara på plats en heldag, vilket i sin tur skulle reducera antalet individer som kan medverka i paddocken. För att ge hästarna lite utrymme är vissa ställen runt stallet är avstängda med rep, en åtgärd som dessvärre inte går att göra på alla platser då repen inte får placeras vid nödutgångar och förhindra utrymning vid eventuell brand. Men syftet med dessa är alltså dels dels att ge hästarna en plats att vara själva samtidigt som risken för olyckor minskar om stallgången får vara besökarfri.

Redo för omvänd Poliseskort, alltså att vi eskorterade Polisen. 

Självklart krävs det en särskild typ av hästar för att medverka i detta evenemang, och hästarna väljs med omsorg därefter. Samtidigt är det i princip omöjligt att förbereda en häst för denna miljö den utsätts för under eurohorse då det inte liknar något annat. Detta är något som även glöms bort av besökare vilket kan resultera i farliga situationer. Fjordingen Lussana som varje år medverkar i paddocken och ofta står placerad i en av klapphagarna har till exempel varigt på mässan sedan ett års ålder och är därmed en väldig unik diamant till häst. Men även Lusanna kan bli rädd, det samma gäller Polishästarna och för er som såg hoppklassen Gothenburg Trophy på lördagen kunde även se hur Helena Perssons Bonzai galopperade ut sidleds från prisutdelningen.

Lusanna med husse Ingemar och matte Elsa Vendelstrand i sitt fantastiska nummer.

 
Kanske framstod jag och Anna som något jobbiga under helgen, när vi bad besökare gå omvägar eller vänta vid en tillfällig avspärrning då det strax skulle passera en häst. Men jag hoppas de flesta förstod att det var av säkerhetsskäl för dem själva samt att vi till exempel inte ville "tumma på reglerna" för någon häst utan gjorde samma procedur oavsett om hästen i fråga var en shetlandsponny eller ardennerhingst. Faktum är att vi stoppat en hel del besökare från att göra märkliga val kring hästarna och som tur var, har de enda incidenterna med skrämda hästar främst skett backstage. 

Hur som helst så har helgen som sagt varigt super rolig, så även att jobba med Charlotte som är värd en eloge för sin insats i helgen. Både jag och Anna har dessutom fått en rejäl blodad tand kring det här med organisationen av Eurohorse och Paddockprogrammet. Något som vi inte riktigt är beredda att släppa.. Humm vi får väl se om vi kan nässla oss in även nästa år. ;) 

Vill också tacka för kära vänner som kom på besök! Vi ses snart igen! <3 

Sist, men inte minst, den obligatoriska shopping bilden. Blev bara välbehövda småsaker denna gång som ytterligare en tygväska från någon konstig avelsförening, en sjal med hästmotiv, ridstrumpor, en tröja och en välbehövlig TopZop!

 
 
 
 

on my bucket list


Vad säger ni?
Kan jag börja på Pole dance så kan jag väl börja med trick ridning innan jag dör (kanske eventuellt mellanlanda i voltige där emellan) ! Jag behöver ju bara övertala min fyrhovta vän att det är en bra ide. ;)


Blandad update


Hej på er, det är galet vad tiden går fort nu.

Förra veckan på UDS var ialf väldigt rolig, jag var lite orolig över att jag skulle känna mig för hemma och börja ångra mitt studieval. Men jag insåg ganska snabbt att jag inte är veterinärs eller djur sjuksköterske-material. Då jag inte blir lika "eld och lågor" av det veterinärmedicinska som jag blir av typ allt inom etologi. Men trevligt hade jag som sagt och det var väldigt lärorikt för mig, då jag har föga erfarenheter av varken skador eller hältor, visserligen skönt, men jag blir lätt "handfallen" när de väl uppkommer och nu känner jag mig lite mer uppdaterad

I övrigt så är det sista veckan på kursen Antrozoologi, vilket innebär att jag har lite saker att sammanställa och fixa med. Dessutom ska planen för examensjobbet in denna veckan, då det ska kicka igång på tisdag nästa vecka... Min "situation" är typ löst och jag vet ialf vad jag ska göra, fast ändå inte då jag hoppar på ett befintligt forskningsprojekt som jag just nu endast fått några raders information om.. hehe.

Misty kläms in stundtals om dagarna, främst uteritter men jag har även försökt fortsätta klicka lite och jobbat lite på töm. Hon har inte känts helt "rätt" sedan strax innan jul. Dels är hon inte helt igång än, vilket gör sin del i det hela och sedan vart sadeln något vid så här midvinter tid. Efter lite tester med olika paddar fick vi till sist låna ett tunt fårskinn vilken har gjort susen.

Det största problemet just nu är nog dock jag. Jag ka ju inte rida, hamnar ur balans, känner mig sned och allmänt otymplig. Jag måste ta mig i väg till naprapaten och jag skulle vilja göra en genomgång av min sits, men det är liksom mer snack och lite verkstad här emellanåt..

Jag har ialf bokat tåg ner till Göteborg den 25e och ska jobba i SLU's monter under helgen på Eurohorse i vanlig ordning. Årets tema är inlärning och vi ska vist ha en egen shettis med oss ner för omväxlingsskull, annars brukar vi ju kidnappa lite hästar som redan är på plats. :p
- Spännande! en helg i Gbg ser jag fram emot.

 




Mars 2015


Den 3/3 - 2015 skrev jag en "halvårs resumè" kring hur det första halvåret med Misty varigt och vad vi åstakommit. Nu är det då ett er sedan denna resumè så det kändes extra kul att titta igenom inlägget.

Inlägget börjar in vad jag i dag uppfattar som en något bitter underton, specielt i ett stycke om hurvida vi hittils börjat med travstarter uppsuttet. Något som jag troligen inte alls reflekterade över när jag skrev det för ett år sedan, haha. Men sedan över går det i en föklaring att: -"Vi har ju faktiskt jobbat med annat också" som att få henne trygg och lugn samt både frihetsdressyr och trickträning.

Andra punkter från inlägget:

-Vi har hunnit bli väldigt bra vänner och fått en stabil relation, byggd på förtroende och trygghet.

-Hon är nu helt trygg med att stå själv i stallet.

-Vi har några enstaka problem med att verka, vilket dock mer handlar om att det är tråkigt att stå still, än att hon är rädd.

-Hon har gått från att flyga i luften över minsta lilla oväntade ljud och hastiga rörelse till att endast reagera måttligt eller inte alls.

-Vi har en bra grund i frihetsdressyren med ett varierande arbete som ständigt går framåt.

-Vi har börjat nosa på ett gäng trick som spanskskritt, yoga, buga och piruett, samt sejpat fram flemma, gapa, skaka på huvudet och gäspa.

Det roliga är, att om jag skulle göra en liknande uppdatering så skulle den i princip handla om att vi står på samma ställe på flera av punkterna ovan. Verkningen är bättre så även reaktionerna på ljud och rörelser, förutom att hon är bakskygg. Vad det gäller trick står det ganska stilla, de har utvecklats men inte blivit fler till antalet, piruetten har vi dessutom tappat helt. Däremot till skillnad från i Mars 2015 så har vi ialf kommit betydligt längre än "travstarter" i ridningen.

En annan uppdatering i från Mars 2015 var Mistys tillväxten av Mistys man, jag tror dock vi nu nått dess maxgräns. Skönt då den tar en timma att fläta som den är. :p

Augusti -14

 
Mars -15

Mars -16 ovårdad och trasslig.. (jag vet ialf vad jag bör göra i dag)  
 





Phu, vilken vecka.


Det väldigt beskrivande ordet "Pissmärr" är ett vedertaget uttryck i hästvärlden och har mer eller mindre varigt det enda passande ordet för att beskriva mig under veckan. Phu, humöret har åkt berg och dalbana och hormonerna har gått bananas.. Det har helt enkelt varigt en otrevlig men sällsynt vecka, som jag mest spenderat med att vilja stoppa huvudet under kudden.

Misty har gjort att för att få mig på humör denna vecka, jag har dessvärre inte varigt helt mottaglig men hon har ialf lyckats tillfälligt med alla sina upptåg och gjort allt för att bringa fram ett skratt från den buttra klumpen på rygen under veckans uteritter. Resterande av veckan har vi faktiskt intruducerat klickern, Misty har således helt få vara pilot och den där matten kunde stå vid sidan av och ge godis, ett enkelt uppdrag som även tjuriga mattar klarar av. Misty har fått tänka för godis och matte har fått titta på sin glada häst, en perfekt kompromiss helt enkelt. 
 
Nu är ialf snart denna vecka över och nästa bjuder på en mer intressanta grejer, då jag ska ha ett par dagars praktik på Universitet djursjukhusets hästavdelning och följa tre olika veterinärer ur ett antrozoologiskt ( interaktioner mellan människor och djur) perspektiv. Spännande! 

 

RSS 2.0