Träning med syfte att skapa positiva erfarenheter


Hästar är minsann ingen dans på rosor stundtals och Misty är inget undantagsfall även om det för det mesta, går som i en dans. Misty är som ni vet en häst som länge reagerat kraftigt på små stimulus, (händelser i omgivning som orsakar en reaktion) hon har kallats för "nervig" samt har lätt för att stressa upp sig. Under ytan är hon dock en tuff häst med en rejäl skopa självsäkerhet och tillfällena hon får "stressattacker" sker mer sällan. 

Men nu har Misty i ett par veckor varigt riktigt tittig och "spökig". Hon som vanligtvis inte brukar reagera på obejekt, ser just nu spöken överallt. Det är inte bara spöken i konstiga mänskliga föremål (ex soptunnor, postlådor, lastpallar mm) utan även obetydliga och naturliga saker som hon annars inte brukar bry sig om. Hon reagerar just nu på allt i från vattenproppar som faller till marken, färgskiftningar i gruset, till kala buskar och träd.

Vi är väl alla dock överens om att ovan nämnda beteende inte är onormalt för en häst, de är "programmerade" för att reagera med flykt av väldigt små stimulus och det är så de överlevt genom evolutionen. Däremot kan det vara lite ansträngde för piloten att manövrera situationerna, speciellt när man visualiserat sig en lugn uteritt i solen...

Så oavsett om min hästs tillstånd beror på hormonella förändringar eller en dipp i självförtroendet, bestämde jag mig för att hjälpa henne utveckla sitt självförtroende lite. Kring inlärning och förstärkning av beteende finns det en hel del forskning och utan att bli för "poetisk" kan jag alltså förklara min träning i tisdags med att jag just förstärker det önskade beteendet. Jag kan även sväva i väg i "okända områden" med att tänka, att hästar i detta avseende är ganska lika oss. Jag relaterar där med till mig själv och hur jag skulle önskar mig, ta mig ur en självförtroende skava. Detta vill jag göra genom att utföra något bra, jag vill utföra något som ligger på en nivå som ger mig en utmaning men som inte är så svår att jag riskerar att misslyckas. Jag skulle dessutom vilja ha en bra support igenom processen och det viktigaste av allt. När jag genomfört uppgiften vill jag få beröm för min insats för att riktigt känna att jag gjort något bra, och skapat en positiv erfarenhet på mitt plus konto.

Precis så här la jag upp Mistys träning i tisdags då jag utgick från hennes starka sidor och vad hon är bra på. En speciell egenskap som växt fram i Misty, är att hon är nyfiken och gärna undersöker och interagerar med föremål och utefter detta valde jag att använda mig av en pilatesboll. Bollen ett föremål hon stött på tidigare, men som vi inte jobbat särskilt mycket med. Jag valde även att placera bollen ute på ängen, istället för på ridbanan, för att lite mer efterlikna en situation som kan uppstå utanför "tryggheten".

Mitt primära syfte med övningen var att Misty själv skulle våga närma sig bollen för att inse att den typen av reaktion och beteende skulle ge en lönsam förstärkning. För att supporta henne genom övningen använde jag mig därför av just positiv förstärkning (godis) vid varje steg i rätt riktning men stod för övrigt stilla och passiv bredvid. Denna typ av träningsmetod, när man väntar ut och belönar ett beteende kallas shaping, vilket är en fördelaktig metod just när man vill att hästen (eller andra djur) ska tänka själva och lösa uppgiften. Positiv förstärkning i djurträning har dessutom visat sig vara den mest framgångsrika träningsmetoden inte minst bland hästar och har visat sig vara effektivast vid inlärning, öka motivationen och skapa ett längre "minne" av övningen hos hästen. Dessutom har hästar som tränats med positiv förstärkning bevisligen även fått bättre positiva erfarenheter av människor.

Åter till träningen, allt eftersom blev Misty modigare och började prova sig fram med att sätta mulen mot bollen och jag kunde således börja fokusera på mitt sekundära syfte. Hon hade här redan förstått att mod, nyfikenhet och utforskandet lönade sig och börjat interagera med bollen. Med andra ord var hon nu i en sinnesstämning som tillät just de nämnda egenskaperna att träda fram och ta plats i stället för misstänksamhet, rädsla och andra adrenalin utsöndrande "redo för flykt" känslor. Det sekundära syftet var helt enkelt att förstärka interaktionerna med bollen, att dutta med näsan, sparka på den och sätta den i rörelse belönades. En boll i rörelse är självklart läskigare än en stilla, men genom att Misty själv orsakade rörelsen, fick hon således kontroll över situationen vilket gjorde att hon snabbt blev trygg i situationen och fortsatte att interagera med bollen.


Så vad har jag åstadkommit med detta? Nej, jag har antagligen inte löst hela världens alla bekymmer, eller ens Mistys tillfälliga "spökperiod". Men jag har för en stund hjälpt min häst att bryta sitt mönster och ändra sin sinnesstämning. Hon gick från i starten i inledningen av övningen försöka fly från föremålet till att i slutet bestämt sätta bollen i rörelse och följa efter den. Det enda jag gjorde var att närvara, uppmuntra och berömda samtidigt som jag såg min häst gå från en osäker sinnesstämning, till en positiv individ med beslutsamhet i blinken. Denna träning är inte unik på något vis, och typen av pedagogik kring övningar används av tränare i alla principer i hästsporten. Att låta hästen genomföra övningar den redan kan,eller liknande, om det så är en bomövning, dressyrrörelse eller seriehoppning så stärker detta och ger hästen positiva erfarenheter. Så om vi åter igen relaterar till oss själva, så vet vi att positiva erfarenheter har en stor betydelse både i hur vi beter oss och hur vi är som person, och detta vill jag uppmuntra hos min häst.


 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo