Dessvärre har jag inte haft mycket tid över till mina hästvänner. Det har mest blivit en tur till gården för att se om de levde och smort in Trixan. Men nu är det bara en skoldag kvar, jobb i helgen och sedan är jag ledig ett par dagar, - Underbart.

I dag han jag visserligen ta en lite längre sväng förbi hästisarna. Stod och pussade på Camaron en lång stund och tog sedan in henne för den dagliga eksem smörjritualen. Trixan var lite deppig, mankammen var lite mer svullen än sist och hon tyckte inte alls det var kul, även om det inte kliade för stunden. Usch, jag tycker inte om att se dem så där.. även om jag försöker göra allt jag kan för att dämpa klådan.. Jag stod hur som helst och kliade henne en stund innan jag bestämde mig för att vi kunde träna en kortis, så att hon kunde få något annat att tänka på.

Det blev himla populärt min lilla tjej sken upp och hängde med i fullrulle i hagen när vi lekte stick to me, visserligen stack hon i väg ett par gånger i bocksprång och skutt genom hagen. Men så var det ett tag sedan vi tränade och så länge hon är lycklig så är jag nöjd. Alla tricken satt super fint och gjordes med inlevelse av min donna, t,om buga på det svåra benet och vid en stegring på sidan stannade hon längre i luften än vad hon gjort på länge. Jag frågade även henne om hon kunde tänka sig lägga sig i sand gången. Vilket hon gärna ville, men på ett villkor: - att hon fick rulla sig (så klart ;)

En stund efter att jag släppt ut henne, såg jag henne stå och klia sig mot en gren i hagen. (vi har inga träd i hagarna, typiskt Skåne. Men där ligger en hög med sly just nu som ska eldas upp) Då tyckte jag synd om henne igen, där hon stod och kliade förbrillt. Tills hon tröttnade och skuttade i väg i trav till andra sidan hagen och såg allmänt lycklig ut. - Nej jag tror inte det lider någon större nöd på henne <3

Så det blev mest pyssel med hästarna då vi var mördandes trötta. Trixi vars man har börjat klia lite mer nu, speciellt om man klar i den. Blev omhändertagen och insmord med både hudkräm och PROB oljan samt fick hon en dusch med PROB deon och omflätade flätor. Camaron gick Robin ut och hälsade på först sedan gick jag med ut och hjälpte honom massera bort det sista av vinterpälsen på rumpan som han fortfarande inte tappat, skrutt gubben.

Hästarna var ialf väldigt nöjda med att gå ute, Trixi tog dessutom sin vanliga spring runda i hagen, vilket hon gör nästan varje sommarkväll.

Det får bli lite "eksem bilder" i detta inlägg

Man ser att svansen blivigt lite tunnare just vid roten,
men hon har inte skavt av så mycket ännu. (hoppas att hon inte gör det häller)





Mankammen är lite mer svullen än sist, men inte så farligt som det brukar bli.



Också med nya "mirakelflätor" i manen, tjusigt haha ;P

Vi är i dag väl medvetna om vad en Problemhäst är. Speciellt i nutid, då vi mer och mer tvingar in hästarna i ett liv som är mestadels anpassat för människor. Faktum kvarstår att ”problemhästar” inte fanns förens efter den tid då vi människor trampade in i deras liv. Logiskt kan man då dra slutsatsen om vad som orsakar problemet..

Jag råkade nyss halka in på ett You Tube klipp med följande otrevliga ”behandlingsmetoder” till just problemhästar. Främst fastnade jag för uppladdaren beskrivning av det hela:

”Innan ni kommenterar klippet. Många hästmänniskor har försökt bota denna häst med olika metoder, men utan verkan. Detta var hans sista chans innan avlivning”

- Just den där sista meningen... Jag vet inte hur många gånger jag hört människor säga ”hans sista chans innan avlivning”

Någon stans på vägen har vi människor glömt bort att hästar inte är maskiner, de är inte heller människor på fyra ben, utan de är just hästar. Det tragiska i dessa situationer är att det inte alltid handlar om särskilt stora problem, eller direkt livsnödvändiga saker för hästarna. Oftast så är problemet relaterat direkt till människans intresse om vad hästen ska kunna göra. Hästen ska kunna lastas, ridas, hoppas, gå i form, spolas av, ridas ut på mm. Så fort hästen däremot inte fyller upp till människans intressekrav, så har hästen ett problem.

Nu vill jag dra detta paralert med hur vi människor lever. Utan att ge hästarna förmänskligade egenskaper, utan mest som en jämförelse. Är alla vi mänskor modiga, utan rädslor, stora atleter ut i fingertopparna och utrustade med välorganiserade hjärnor som kan räkna ut svåra ekvationer? Svaret är ganska enkelt: -Nej det är vi inte. Ser vi till människor, så har vi ett fåtal som kan hoppa längdhopp flera meter, vi kan ha fysiska fel, svårigheter med att både räkna och skriva. Alla kan inte vissla, knäppa med fingrarna eller hjula. Vi kan även vara rädda för allt i från tandläkare till att flyga. Personligen är jag väldigt rädd för vatten, och skulle troligtvis få fullständig panik om någon tvingade ut mig i vatten som var djupare än 3dm. Däremot är jag tex inte ett rädd för höjder.
Hur skulle vårat liv se ut om vi hade en art över oss på näringskedjan? Någon som skulle tvingat och taglat oss till att göra sådant vi är rädda för och helt enkelt inte kan. Jag skulle säkert kunna lära mig att inte vara rädd för vatten, eller ialf acceptera det. Men inte skulle det göra mig till en lycklig elitsimmare för det.

Varför inte låta de flygrädda ta tåget i stället? Låt dyskalkyliker eller dyslektiker göra de praktiska saker de som så oftast är bra på. Eller låt de med svagare kropp men starkt sinne och inre glöd jobba med att förändra världen. Hur skulle det se ut om vi avlivade och rensade bort de av oss som hade svagheter, då alla har svagheter....

Själv är jag visserligen förespråkare för att hjälpa hästar komma mer eller mindre över sina rädslor och både fysiska och psykiska hinder i den mån de kan. Detta då jag har kunskap om hur jag ska hjälpa dem till viss mån. Samt att ge dem tid att bearbeta detta med mig bredvid som stöd och vägvisare. Men då jag vet att även jag själv har begränsningar i vad jag kan göra och vågar göra, så måste jag även ta hänsyn till att hästarna har sina begränsning och sina special områden.

Men där kunskapen inte finns om hur man ska hjälpa hästen komma över rädslan.. Ska man då envisas med att fokusera på problem? Speciellt om det inte ens är en fara för varken häst eller människa? I detta fall tycker jag att man kan leva runt problemet. För har man en svagare sida så har man också en stark, det gäller bara att hitta rätt plats för den starka sidan att få växa. Varför ska man tvunget ruta in en viss personlighet i en speciell ruta, när den är sitt eget mästervärk? Då även trasdockor kan ge kärlek och göra underverk, de ska bara finna rätt hem, eller framförallt rätt syfte och inte bara kastas bort..

Vi tre... trasdocks trion!

När jag blir rik, eller något i den stilen vet jag precis vad jag ska beställa mig. Gith Kinnaris GithK gör nämligen helt kopiöst snygga ulljackor och de är helt underbara att bära. Tiden då jag var på Gotland hade hängde där ett par hemma hos min tränare Hanna E, så när man spring förbi vart man bara tvungen att stanna och känna lite på dem. Både Hanna och Mariana är med på hemsidan och poserar då de äger ett par jackor själva. Personligen kan jag säga att de dessutom är mycket snyggare än Amazonas varianter. Gith Kinnaris jackor är skräddarsydda och unika då du kan välja färg och detaljer lite som du vill. 

Själv skulle jag önska en i antingen mörkbrun, grå eller plommon. Gärna med en avtagbar högre krage (den är ju skitsnygg) och självklart detaljer och knappar i silver. En ridkjol vore inte häller fel, gärna med dubbla tyger i tex m-brun och plommon så att man kan vända på den beroende på vilken färg man vill ha. Eller beroende på vilken häst för den delen med, jag är tveksam på om plommon skulle vara snyggt till en fux, men det vore himla snyggt på en skimmel.  ;)

GithK

Bilderna tillhör givetvis Gith Kinnaris Githk

förutom 3 matte tal på första kapitlet i C boken som ska göras i morgon. Kapitel två ska jag visserligen jobba på under sommaren, (så gott det nu går..). Sedan är det en självklarhet att nästa år blir tuffare än detta. Jag ska läsa ca 110% studier... Heltid på Folkhögskolan samt tre kurser (Kemi A-B och Fysik A) via kommunens komvux. Fast jag ska inte ”ropa hej” än med det där. Jag ska ringa CSN i veckan och höra med dem om hur jag annars kan göra. Det vore tex suveränt om jag kunde stryka svenska C i från schemat nästa år även om det ingår i min profil, men det känns fullständigt onödigt att läsa den en gång till :P (Jag har redan ett par kurser som jag läst mer än en gång trots godkänt betyg). Efter Matte C är det D kursen som gäller. Sedan blir det banne mig inte mer mattematik räknande i mitt liv!

Det är knappt en vecka kvar av terminen, däremot har jag så klart givit mig in på att arrangera två aktivitets dagar nu i slutet, nästan själv... så jag har allt att göra! XD

Sommarjobbet börjar sedan redan den 2:e juni men förhoppningsvis ska jag kunna få ha ledigt lite i sommar!

Ingen rast ingen ro!... Tänk om man var på en grön äng som en ko!..
Haha Nej vad dålig! XD

Söndagar är som vanligt mockningsdagar denna dagen utan undantag!
Härligt att vara en varm sommar kväll i stallet, det har varigt uppsamlings heat i skolan denna veckan, så jag har knappast haft tid att träna något. Fröken Röd's täcke blev ialf lagat så nu får vi hoppas att de låter bli det. Hon fick även komma in en stund i stallet. Hennes sår i karleden har inte läkt så fort som jag önskat och har behövt en del omvårdnad. Det är inget hon har särskilt ont av, då hon låter mig pilla och tvätta utan att reagera en sekund, inte äns när jag råkade dra loss en skorpa så det blödde lite. Men det är klart trevligare att vara en hel häst än trasig samt att karleden är ganska exponerad för smuts. Så jag får väl bege mig in till lanthandeln och se om jag hittar någon bra salva förutom Helosan (för det vill jag inte använda i direkt solljus).

Hon vart väldigt pigg denna kväll, så efter att hon ätit lite krubbskrammel gick vi ut och trickade lite i fållan. Det var ett tag sedan vi gjorde det på riktigt så hon var verkligen på hugget och tyckte det var super kul! Sedan fick hon galoppera ut till dem andra och jag gick och hälsade på Camaron.

Men nu ska jag återgå till det sista skolarbetet!

Bjuder på en bild med min vackra Trixa i cinemascope effekt.

Det här är ju näst intill obegripligt! Här sitter man i soffan en helt vanlig kväll när mobilen ringer. Vilket samtal sen! Det var Camarons första svenska ägare som ringde, eller ja nuvarande ägare med, eftersom det är hon som står på pappret, (Haha) det är en röra det där. Men huvudsaken är ändå att Camaron har det bra. Hon var verkligen jätte trevlig och ville gärna komma förbi och hälsa på Camaron i sommar, Vilket hon givetvis får! Jag har länge varigt nyfiken på hur hans liv var innan jag träffade honom och hon lovade att berätta på plats.

Den här våren kan ju inte bli bättre! Jag fick kontakt med Fanny's nya ägare och nu ringer Camarons första. Ett helt berg av överraskningar och många frågor och undrande har äntligt börjat få svar, helt underbart!

Dagens tanke var först att rida Trixan, med uppvärmning i form av träning med markbommar. Men då fröken röd uppskattade uppvärmningen så väldigt, fick hon fortsätta i den banan. Fokusen låg på framåt neråt, längning, avslappning och balans. Hon fick jobba i longerlina i skritt och trav, lång och låg form för att sedan ta sig ann ett antal övningar med bommar.

Hon brukar bli en riktig sprattel höna när det gäller att trava över mer än en bom, men när jag skickade henne över dagens fem bommar svävade hon ledigt och snyggt över. (hon har säkert tjuvtränat) Så jag byggde vidare och gav henne ett litet hinder på olika platser i markboms kombinationen vilket hon även det klarade med lätthet. Så jag byggde successivt upp ett litet språng till henne. Det var endast vid ett fall hon stannade, fast det var troligtvis för att jag snörde in mig i longerlinan och snubblade.... - Självklart ska man stanna och banna matte för ”störande uppförande”. Hon hoppade med glädje om än med lite udda hoppteknik, energi hade hon med, så jag var ganska glad över att jag inte hoppade upp barbacka på hennes sommarpäls hala rygg.

På tal om sommarpäls. När Trixis vita prick är helt rund, är all hennes vinterpäls borta, vilket så klart betyder att det är sommar på riktigt ;). Påminner mig själv om att fotografera den då, den är dessutom mycket lustig, 3 året jag ägt Trixan, dök den bara upp en dag. Underlig häst man har.. Någon mer som varigt med om detta?

Positivt är ialf att Frökens man och svans är lika finna som tidigare. Det finns minimala märken i svansroten som tyder på att hon bara kliat sig någon enstaka gång. Det samma gäller mankammen, den är knapps svullen och hon reagerar ytterst lite när man kliar i den. Lite kliar det, men långt i från hysteriskt. Härligt! Vi hoppas det håller i sig.

Det är andra gången jag rider honom sedan i september. Så mycket av harmonin som fanns då är borta, Han slappnar lättare av i skritt men traven är spänd och stressad igen. Så vi får helt enkelt börja om. I dag var Herrn dessutom väldigt pigg då vi red ute i blåsten i hagen, så det blev lite som det blev emellanåt. Överlag gjorde han stora försök att slappna av med tanke på omständigheterna och var väldigt duktig i mina ögon. <3

Då var fröken inklädd, förhoppnings vis låter hästarna bli att tugga på täcket detta året..

Min kära Folkhögskola har en gång i tiden varigt en skola för främst lantbrukare. Därför blev jag inte förvånad över att hitta en bok med namnet ”Husdjurens skötsel” i högen av böcker som bibliotekarien rensat ut och som elever fick ta om de ville. Självklart kunde jag inte låta bli den, Guldgruvan är i från 1969, det är dessutom femte upplagen sedan 1955 och den gjorde mig inte besviken. För att få ytterligare en insikt i hur länge sedan detta var så lyder bildrubriken så här ” Hästarna förlorar allt mera i betydelse som dragare i jordbruket” 

Bland annat fan jag meningar som sådana här:

”Melass kan ges i dagsransoner på 1-2 kg och betfor kan ges torrt upp till en tredjedel av kraftfoderblandningen.””Gödsel och strö får ligga så länge hästarna har plats under taket” - är en kommentar ang lösdrift.
”Rykten kan ordnas genom att man placerar en stolpe mitt i boxen som hästen får gnida sig mot.”

- Haha! Personligen tycker jag det är ganska roligt, samtidigt som det är förfärligt att läsa. Men jämför vi med dagens stadgar, kan man ialf se en klar förbättring.

I dag blev det en sväng till Ullared på förmiddagen och mockning på eftermiddag.
Främst var tanken att handla flest häst relaterade grejer.. Men det blev tvärt om lik-förbannat :P
Det inhandlades ialf Eksemtäcke, samt en grimma som är extra mjuk, samt silikon snoddar. Grimman som inte bör skava (fanns i blå för er som vet att jag hatar blått, och undrar, Haha) har jag tänkt fixa en anordning till, för att kunna fästa i hals delen på täcket, så att det inte kassar ner. Gekås huvor till täcket är värdelösa, samt att det är ganska överflödigt på Trixi. Däremot har hon en förmåga att dra ner hals delen och halvt slita sönder den, så jag hopas att min ide fungerar.

Det blev inget jobbande med hästarna i dag, jag är helt slut i kroppen. Men jag släppte ialf in dem i från ös regnet och myste lite med dem.

Sedan råkade jag så klart köpa lite andra ”nödvändigheter” ;) + en tröja till R.

Söndag är lika med mocknings dag, Det var inte lätt på kryckor kan jag säga, haha jag som aldrig gått på kryckor. Men foten kändes lite bättre och jag kunde ialf trycka på mig en liten ballerina sko på foten. Även om det inte kändes så fräscht att mocka i.

Trixi fick komma in en runda så vi kunde försäkra oss om att hon mådde bra. Och det gjorde fröken, speciellt efter en behandling med helkroppsmassage, stretching, borstning, flätning och mys.
När vi gick genom grusfållan frågade jag henne om hon ville rulla sig, hon förstod genast vad jag menade och sänkte huvudet och tog sig en liten funderare. Vips! så låg hon där i gruset och tog tacksamt emot sitt godis och rullade sig sedan. Detta är andra gången hon lägger sig ner utomhus även om det främst var för att rulla sig, så är det ännu ett steg på vägen för att jobba vidare med ligg. :) då hon innan bara ”vågat” i ridhuset.

Det blev inte mindre än två bågar! med glas vars pris hamnade under den budget jag tänkt ut till Ett på brillor, anländer om ca en och en halv vecka. - Suveränt, både det och att de på specsavers i Ängelholm är super trevliga.

Vad tycks?
Själv kunde jag inte välja emellan dem, och de gamla kommer jag använda i stallet!

Jag funderade en stund, om jag skulle berätta om vad som hände i lördags, när vi vart ute och fotograferade, men efter en stund bestämde jag mig.

Häst Insik är tänkt att vara en plats för mig att dela med mig om min utveckling och väg till att hitta mitt mål. Mer Insikt i häst hanteringen och hur hästar fungerar. Det sista jag vill är att ge en skev bild av att det är en dans på rosa moln mellan mig och mina hästar. Vilket det så klart inte är.
- Nej detta är en sida för sanning och inte censureringar. Jag gör stora fel precis som alla andra, och ser till att ta lärdom av dem.

När vi var ute i dungen i går, Jag, camaron, Robin och Trixi. Är det självklart att jag i egenskap av ”ledare” för min lilla häst flock har allt ansvar, mina hästar ska helt enkelt kunna lita på att jag vet vad jag gör ifall det skulle hända något. Jag litar på Trixi till 110%, och hon är i princip bombsäker till 99%. Därför kan jag även lita på att hon tar ansvar och respekterar Robin, så han får chansen att ta hand om henne, medan jag oftast måste lägga mer fokus på Camaron. Men även om Trixi är till 99% totalt bombsäker så inträffar förr eller senare den 100:de gången.

Jag brukar alltid skämta om att min häst, är ”smartare än de flesta hundar” då hon uppbunden i en lina kan trassla in sig, men till skillnad i från vissa hundar. Trasslar ut sig igen utan problem. Så när hon i skogen klev över linan brydde jag mig inte som vanligt, medan Robin ville ”trassla ut” henne. Ja, här lämnade jag min post, hade jag gjort det själv, så hade följande inte behövt hända. Trixi som inte alls förstår Robins förflyttningar försöker då lösa det själv som vanligt, men samtidigt undvika Robin. Fråga mig inte vad som hände, jag kommer bara i håg att jag ska till R. - Lugn, varför har du ”panik” när inte hon har det? Två sekunder satt fröken Väldigt fast, och fick för första gången på våra 8 år just, panik. Stackarn satt fast med bakfoten i den delen av repet som även satt i grimman, så att låsa repet ifrån trädet hjälpte inte. Fröken lyckades hoppa jämfota på min fot och putta om kull mig innan jag lyckades dra av grimman och när jag väl gjorde det, slutade hon direkt slå med bakfoten sänkte huvudet och frustade högt. Stackarn var mest chockad, hon hade lyckats slå sig på näsan, och fick ett litet märke i karleden, i övrigt mådde hon fint. Robin tog lite illa vid sig, inte konstigt då det var hans första ”häst olycka”. Fröken röd var inte heller sen med att ha sin dagliga galopp runda med de andra hästarna i hagen. Vilket kunde försäkra för både mig och R att hon mådde lika bra som vanligt.

Jag blir bara lite irriterad på mig själv. Klart att jag ska lita på min häst men kanske inte alltid ta allt för givet, och att säkerhets knuttar är a och o alltid! Hur säker ens häst än är. Men det är klart, hon har aldrig reagerat på något särskilt nämnvärt på de sju år som har gått sedan vi började med toleransträning för att göra henne säker. Det är inte konstigt att man blir hemma blind, men nu tänker jag aldrig bli det igen.

I dag vart det auktion på Ausås ridklubb, allt klubben ägt skulle säljas. Det var även sista chansen för de som gått på klubben att ta en titt i stallet och ta farväl.

Jag och Robin tog oss ner, jag hoppandes på kryckor. Berättandes gamla historier och förklarade hur det såg ut på ”min” tid. Vissa saker var förändrade men ändå såg det ut exakt som för 20 år sedan.
När vi sedan gick in i ridhuset kunde jag hitta grimmor som specifika hästar haft. Saker som min mamma sytt till klubben och berätta om täcken och träns som jag putsat hundra gånger minst. Fannys sadel, som jag ridit i och haft med mig på ridläger och vårdat som min egen såldes för 200:- Sliten som attans med kåpor och säte som blivit nästan ljus gula med tiden. Till och med det röda hinderplanket, med mina egna handavtryck i blå färg fanns kvar och såldes, haha. de såg verkligen inte kloka ut.

Det var trevligt att vandra omkring där en sista gång och känna den specifika doften och nostalgin!

Med mig fick jag hem fem stycken sadelpaddar i ”old school model” för 20:- sammanlagt.... Klart ingen som vill ha dem, men själv ska jag sy barbacka padd av ialf en av dem. Men nu kan jag ialf misslyckas med med att sy ett par gånger. ;)

- Och kanske Yvee vill ha en till sitt projekt?

Fröken röd äter sitt grundfoder, men går utan "medel", täcke eller smörjning, stallas ännu in natt tid. Täcke ska köpas in som förebyggande syfte i veckan. Hon blev insmord med lotion för första gången i söndags. Är lite tjock i mankammen men kliar sig inte nämnvärt.
Klådmotverkande medel är även det på intåg.

Men ännu ser hon väldigt fin ut och har väldigt lång man för att vara Trixi.

Jaha..? Hur ska jag lyckas hålla mig någorlunda kortfattad i dag?

Båda hästarna har tränas denna dag, ridning med Camaron och vid hand träning med Trixan ute i hagen, härligt trotts duggregn.

Det var säkert ett par månader sedan jag red dressyr på Camaron, så mina förväntningar var väl inte jätte höga, även om planen var att ta det som blir. Herrn fick ha full mundering sadel, träns och läder grimma (som kapson). Han vart lite nervös i början, men uppvärmningen blev med endast grimma som kontakt. Det var första gången jag rider med bara grimma på honom utomhus. Så jag är verkligen nöjd med honom trotts att det blev en bakutspark, när ett av stallets ston red ut. Han har aldrig ”skuttat” och sparkat så med mig på ryggen innan, så jag kunde helt enkelt inte låta bli att börja stor skratta!

Det var väl mest jag som fick träning resterande av passet. För att få honom till att slappna av fokuserade jag helt på mig. Som vart jag hade min blick, att jag andades lugnt och jämt, åt vilket håll jag riktade min energi under övningarna. Och främst att jag försökte känna och tänka i mig, hur jag vill att hans kropp ska reagera på hjälperna, genom att känna det i min kropp. Det gav verkligen extra resultat. Han är verkligen den typen av häst som man bara behöver tänka till, så travar han, saktar av, gör halt, skolor eller fattar galopp.

Vi har dessutom galopperat en del i dag, i lugn takt, jämt med mina andetag. Och när jag bytte volt, gjorde han suveräna galoppombyten! våra första tillsammans.. Underbart, min vackra vita spanjor!

Bild ifrån förra sommarn


Fröken-eld hade definitivt humör i dag, haha. Vi två är lika på ytterligare en punkt, nämligen att vi inte tror på oss själva så bra som vi borde. Det är helt enkelt lättare att säga ”jag kan inte, vill inte” istället för att försöka. Då är det klart skönt att ha någon som tallar om för en - Att man kan. Vi gjorde samma saker som sist, trav, diagnolisering, lösgjordhet och halva steg mot piaff. Hon vart suveränt duktig, men så fort hon tyckte det blev för svårt tog hon ett skutt rakt upp i luften.. haha?

Jag rannsakade mig själv och insåg att jag höjde axlarna något när jag försökte illustrera ”piaffen” Fröken röd, tolkad det som en kombination med stegra (som har råkat bli förknippat med axlar upp av henne) Så jag fick försöka korrigera mig själv, och då förstod hon mycket bättre av vad jag menade. Hon gjorde verkligt fina försök mot piaffen, super ponnyn.

Vid galoppen däremot, som hon gjorde bredvid mig sist utan problem. Tog det däremot stopp med en gång. Fruktansvärt svårt tyckte hon att det var med galoppen över lag i dag. Jag försökte skicka ut henne på volten i stället, med resultat att hon mest hoppade bakbenen...
- Märklig söt-ponny det där.. Personligen tänker jag att det borde vara lättare att galoppera på en mindre volt. Än att utföra Terre à Terre utan att röra sig framåt, ställa sig högt och fläkta med frambenen, och utföra alla andra typer av luft rörelser haha. Jag stod bara still och pekade åt det håll hon skulle på och väntade ut fröken. Till sist utförde hon galoppen i båda varv, utan större bekymmer. Lite obalanserat som vanligt, men ändå galopp. Duktig Ponny.

När vi var klara, tog jag av tränset, och där stod vi i hagen och myste en bra stund. Hon blev kliad på halsen och fick både hals massage och mulmassage, pussar och mer kli tills hon stod och sov med hängande huvud och underläpp.

bilden är ett par år gammal

Här sitter jag och Kusse och fixar bloggen, långsamt men säkert visserligen, men det går framåt ialf.

Jag har ialf fått lära mig hur jag kan bygga en någorlunda header. *woho* (som inte är gjort i paint haha) Nu är det en provisorisk header. En ny med båda hästarna kommer upp så fort jag har fått bild matreal till det. Och klar är jag inte, men det är en bit på vägen ialf.

Tack Kusse för hjälpen <3

Mitt minne svek mig om hur jag skulle ta bort ordinarie "häst insikts" texten haha...
Men jag kommer väl på det förr eller senare..

Trixan fick full ridmundering på, tanken var att försöka dressyra lite. Eller ialf se hur illa hon fallit ur sin form över vintern. Men först var vi uppe i skogen en liten runda, mest för att se hur vitsipporna hade det. Skogsdungen var klädd i ett vitt täcke, de lär definitivt vara kvar till helgen och bokträden har börjat att slå ut, - Perfekt.

När vi ändå var vid ridängen passade jag på att känna lite på henne i alla gångarterna.. men jösses.. skritten var väldigt tafatt, formen och bärigheten bortfallen, traven struttig och stel, hennes galopp väldigt framtung, och hon trillade på innerbog Snyft!!!!! vi som höll på med galoppombyten senast i oktober.. Men jaja det är smällar man får ta när man tycker att trickträning mm är roligare än att rida.

Tillbaka på stallbacken fick det bli lite handarbete istället. Vi börjar därifrån och ser om jag kan bygga upp min ridponny igen. Handarbetet gick däremot väldigt mycket lättare än jag trodde. Trixi kunde jobba på bra med både första och andra halvhalten i fokus, vi kunde skifta emellan en högra form och framåt ner åt med lösgjordhet. Vi jobbade lite med diagonalisering för att få in mer tramp och fröken jobbade och försökte så mycket hon förmådde. Dessutom provade vi på galoppen vid hand. Innan det låter mer avancerat än vad det var. Kan jag ju tala om att i det här fallet bara är att Trixi fick galoppera i sin valfria form bredvid mig. Men det är något hon aldrig lyckats göra innan. Här märks det att lösarbetet och 8meterslinans arbete har hjälpt.

Fröken röd var riktigt duktig, jag var klart imponerad, med tanke på att det var ett par månader sedan. Själv tyckte jag det var riktigt härligt att jobba på mer AR vis igen, det får bli mera utav det.

När klockan passerat halv 7 kände jag visserligen att mitt skolarbete skrek på mig, och jag var inte värst intresserad av att sitta hela natten med det. Planen var annars att även rida Camaron denna dag, men som tur är, har jag lite tid avsatt för stallet även i morgon!

Denna dag blev det fotografering med yvee! Några vitsippor hittade vi visserligen inte. Men det finns ialf ingen brist i miljön där hon har hästarna stallade just nu, gårdarna och husen är ljuvliga!
Bilderna blev lite mörkare än beräknat, jag är inte så bra vän med mina inställningar och missbedömde ljusets vinkel något. Men jag tycker ialf att det blir mer effektfullt så här, än med vit/ljusa platta bilder (som jag annars är ”expert” på att få) så jag är nöjd med fotona ändå, och något vidare redigeringsprogram har jag inte.

Jag slänger ut ett litet smakprov av mina favoriter.

Finna Yvee och duktiga pojkar som orkade sammarbeta hela stunden :)