Robin och jag var inom stallet. Själv skulle jag träna Trixan medan han däremot inte hade värst stallvänliga kläder, så jag försökte förbjuda honom att vara i närheten av hästarna, speciellt en vit sådan, vars päls har en förmåga att sprida sig redan vid flera meters avstånd. Men tja, det gick väl inte så bra med det där förbudet. Pojkarna kunde helt enkelt inte låta bli att umgås en liten stund... tydligen :P Där stod jag och städade lite i sadelkamaren när jag plötsligt hör hovar tassa in i stallet. Mycket underligt då det bara jag vi två där. Förbryllad öppnar jag dörren ut och blir nådigt paff när Camaron står helt lös bredvid Robin i stallgången! Jag kan ju tala om att jag aldrig lyckats med bedriften att lyckas få Camaron att följa med in i stallet lös. Framförallt inte genom grinden då herr C brukar vägra gå in framför en. Men Robin hade inte bara hämtat honom utan även lotsat sig förbi de andra hästarna, öppnat grinden, släppt in Camie, stängt grinden och ställt upp honom snyggt i gången. Där stod de, nöjda och glada medan jag stod med hakan i golvet.

Mina fina pojkar! Deras relation tycks definitivt växa för varje tillfälle och det är verkligen underbart att se dem tillsammans.